Rekrytering

Jag satt vid ett bord på en pub och stjälpte i mig en bärs och snackade med några vänner. Av ren slump så befann sig Marcus på samma ställe med några bekanta, och lite senare snackade vi lite allmänt. Inom kort gled samtalet in på just spel. Och i med samtalet tog jag upp vad jag pluggade för något. Det var i en rollspelsrelaterad diskussion som jag nämnde utbildningen. Min första beskrivning löd ungefär: Mekaniken och psykologin bakom spel, blandat med en stor dos projekthantering. Inom kort satt vi i en ganska livlig diskussion gällande projektledning – inriktning spel.

Under tiden vi pratade igenom det insåg jag att man har en mängd alternativ när man studerar projektledning – inriktning spel. På många vis är det flera utbildningar i en och man får själv (genom val av LIA och studiefokus) bestämma vad man vill göra med kunskapen man tar till sig.

Vid det här laget hade jag bara gått två dagar på utbildningen och ännu inte hunnit insupa exakt vad den innebar. Men jag gick igenom lite av vad vi gjort de två första dagarna och att det kändes förbannat rätt och inspirerande. Marcus, likt mig, är en rollspelsentusiast så vi båda funderade och spekulerade hur utbildningen kunde hjälpa en person att designa rollspel. Medan vi satt där så förklarade jag att vårt samtal faktiskt kunde liknas vid en del i en av våra lektioner. Spel, teori och diskussion. Det var kul att Marcus sedan snackade med Ola och hoppade på utbildningen.

Tidigt i förra veckan pratade jag med annan vän om utbildningen och han verkade väldigt intresserad. Men problemet för honom är att han väger sitt jobb i den ena handen och utbildningen i den andra. Kan föreställa mig att han behöver lite betänketid. Fast å andra sidan, nu kanske det är lättare för mig att förklara utbildningen mer strukturerat eftersom jag fått lite bättre översikt.


Reflektion kring Andreas Bostrands inlägg.
” Min tyngd låg främst på att förklara hur mycket man kan använda spel till, och hur de kan fungera till en mängd olika syften. Jag framhävde även hur det låg i tiden att använda sig av spel som redskap i alla möjliga situationer och att detta inte endast handlade om just datorspel. Hur nära arbetslivet utbildningen ligger, och att fokus verkligen är att man ska kunna arbeta inom branschen vid utbildningens slut var också något jag pratade mycket om.”

(http://bostrand.wordpress.com/)

De här punkterna tycker jag är oerhört viktiga. Detta är, enligt mig, en central bit i utbildningen. Stora delar av det vi sysslar med är just att hitta användningsområden för olika spelformer och spelsystem. Likaså försöker vi lösa diverse problem via spelsystem. Jag tror nog att detta är något som kan vara oerhört bra att ta upp när man förklarar vad utbildningen går ut på.

Det är nog även så att ett flertal personer (spelintresserade eller ej) finner konceptet intressant och på så sätt kan man lättare få igång en konversation och väcka ännu mer intresse för det vi lär oss och gör. När man förklara dessa bitar, och även kopplar det till arbetslivet och branschen, så lägger man fram hur brett uttrycket och fenomenet ”spel” faktiskt är.